Contact sales

Digitalisera nationella proven? Det är redan gjort.

Torsdag 28 april uppdagades det att facit till nationella proven hade slarvats bort i postgången och runt hundratusen elever riskerade få vänta på provresultaten. Nu efterlyser gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic en digitalisering av proven. Men detta finns redan – den stora bromsklossen är politiken.

Det är högsäsong för nationella proven runt om i landet. Nytt för i år är att ett stort antal elever skrev dem på sina datorer. Bara den senaste veckan har över 24 000 elever skrivit två nationella prov i svenska digitalt. Uppsatsdelen skrevs digitalt av hela 11 procent av eleverna.

Detta sker samtidigt som regeringen och Skolverket i en utredning nyligen föreslår att digitala nationella prov ska börja införas 2018 för att vara fullt införda först 2022.
Det pågår idag en livlig debatt om behovet av att underlätta administrationen för lärarna. En lösning som föreslås är att digitalisera nationella proven. Detta skulle medföra en effektivare leverans, möjlighet till en central bedömning för att avlasta lärarna samt möjligheter till likvärdig och anonym rättning. Vissa frågetyper kan även rättas automatiskt i realtid.

En annan viktig aspekt av att digitalisera proven är att vi kan eliminera den mänskliga faktorn som i många fall kan få allvarliga konsekvenser. Som när 2 000 brev med facit för engelska i årskurs 9 försvann i postgången. Lyckligtvis lokaliserades breven som till slut kunde delas ut.

Utöver att förenkla för lärarna är digitala prov närmast en rättighet för eleverna. Dessa lever i en digital tidsålder där det ses som en självklarhet att få uttrycka sig med det verktyg man är mest van vid – en dator framför penna och papper. I en uppsatsdel kan det även bli en utslagsfråga eftersom elever med datorer har möjlighet att snabbare producera sina svar, använda stavningskontroll samt ändra i och disponera sin text. De får helt enkelt en konkurrensfördel gentemot de elever som inte har samma förutsättningar.

Många skolor i Sverige har kommit långt i sin digitalisering och har bestämt sig för att ta saken i egna händer. Enligt Skolverkets regler är delar av nationella proven nämligen tillåtna att skriva digitalt så länge man lever upp till vissa krav. Det finns tre stycken grundförutsättningar för att lyckas i praktiken:

  • Lärare måste snabbt och enkelt kunna förstå och använda sig av plattformen, oavsett IT-kunskaper.
  • Inga möjligheter till fusk.
  • Lösningen måste fungera offline och vara driftsäker – ingenting av proven får försvinna.

Punkterna ovan är genom teknisk innovation inte längre en utmaning. Över 250 svenska skolor har på eget initiativ infört digitala nationella prov och därmed varit med att driva utvecklingen framåt. Det är imponerande och ger hopp om framtiden. Det är därför redan bevisat att en storskalig digitalisering av nationella proven är fullt genomförbar – redan idag. Övriga skolor i Sverige ska inte behöva vänta tills 2022. Att inte ge alla elever samma förutsättningar bryter dessutom mot grundprincipen för svensk skola.

För att påskynda digitaliseringen måste skolor och beslutsfattare tillsammans lösa denna fråga istället för att, som idag, dra åt olika håll. Skolorna själva ska inte behöva initiera och driva utvecklingen – det ska regeringen och Skolverket göra. Digitaliseringen sker nu och att ytterligare utreda den i flera år innan man kommer till skott känns verklighetsfrånvänt. Beslutsfattare måste inse och omfamna utvecklingen. Digitala nationella prov är redan ett faktum.

Johan Hägglund, vd DigiExam

Okategoriserade